Publicerat 6 november 2020 i kursen En introduktion till vin.
Vad finns det för vin?
En fullständigt berättigad fråga om vi ska börja från början, vilket vi ju ska. Om vi kategoriserar det så grovt som möjligt finns det följande vin:
Vitt vin
Vitt vin gör man genom att pressa gröna druvor. Efter det separerar man vanligtvis druvskalen från saften. Det här är grunden till vitt vin. Därefter har vinmakaren, alltså personen som gör vinet, en mängd alternativ som resulterar i olika stilar på vinet.
Det finns såklart en drös olika druvor också. Du har säkert hört talas om Chardonnay, en av världens mest populära druvor. Chardonnay är ett exempel på en druvsort som används för vitt vin.
Olika druvor ger olika karaktär på vinet och trivs i olika typer av klimat.
Rött vin
Rött vin görs istället på blå druvor. Den största skillnaden på hur man tillverkar vitt och rött vin är att man för rött vin låter juicen som blir kvar efter att ha pressat druvorna, den så kallade druvmusten, ha kontakt med skalen från druvorna. Man separerar alltså inte druvmusten från skalen som man gör för vitt vin.
Varför gör man inte det? Jo, det blir nämligen inte rött annars. Den röda färgen i rött vin kommer från druvans skal. Druvmusten ligger och gottar sig med skalresterna och drar då till sig färgämnen från skalen tillsammans med någonting som kallas för tanniner.
Tanniner är, extremt förenklat, ett kemiskt ämne som finns i druvornas skal, och bidrar till den bittra och sträva känslan du kanske har känt i röda viner. Vill man ha mycket röd färg och mycket tanniner låter man druvmusten hänga med druvskalen en längre tid. Vill man ha mindre färg och mindre tanniner blir det ett kort häng istället - ganska enkelt, eller hur? Den här processen, när skal och druvmust socialiserar med varandra på det här viset, kallas för maceration.
Det finns en mängd olika blå druvor som alla ger olika stilar. Exempel på det är druvorna Pinot Noir och Cabernet Sauvignon som är två riktiga kändisar.
Kom ihåg!
Den röda färgen i rött vin kommer från druvans skal. Druvmusten ligger och gottar sig med skalresterna och drar då till sig färgämnen från skalen. Den här processen, när skal och druvmust socialiserar med varandra på det här viset, kallas för maceration.
Rosé vin
Om man tänker på det vi nyss pratade om när vi gick igenom rött vin kan vi också förstå hur rosé tillverkas. Minns du maceration? För rosé har man alltså blå druvor vars juice, eller druvmust som det heter - men det vet du redan, har legat i kontakt med druvornas skal under en kort tid, oftast bara några timmar. När man har fått till önskad färg tar vinmakaren bort skalen och får en druvmust som är lätt färgad.
Tänkte du att man gör rosé genom att blanda vitt och rött vin? I sådana fall är inte det en särskilt dum tanke alls. Det är däremot inte så vanligt att man gör det för stilla viner, men sker ibland när vinmakare ska göra mousserande rosé. Då har de först ett vitt, stilla vin som man häller i några procent rött vin i - och därefter tillsätts exempelvis kolsyra eller jäsning i flaskan för att vinet ska bli bubbligt.
Mousserande vin
Mousserande vin är lika med allt vin som blivit kolsyrat. Det finns en mängd olika sätt att uppnå kolsyrat vin, allt från klassiska traditionella metoder till mindre glamorösa sätt, där man tillsätter kolsyra i vad som kan beskrivas som en gigantisk soda stream för alkohol.
Vi hoppar dock inte in på alla tillverkningsmetoder för mousserande vin ännu, utan nöjer oss här med att landa i att alla viner som har kolsyra i sig klassificeras som mousserande vin.
Söta viner
Söta viner eller dessertviner som det också kan kallas passar, föga förvånande, ihop med desserter och har ofta en högre nivå av sötma än vanliga viner. Men innehåller det riktigt socker? Ja! Sluta vara så jäkla rädd och ge den här kategorin av vin en ärlig chans, för det finns helt magiska dessertviner.
Hur blir vinerna söta, då? Nej, man tillsätter inte socker. Man kan göra det i vissa fall, men framför allt handlar det om att koncentrera det naturliga sockret genom att till exempel torka druvorna i solen för att få bort vattnet och genom det få en högre halt av socker i den vätska som är kvar. Typ som ett russin.
Ett annat, vanligt sätt att koncentrera sockret i druvan på är att man låter druvorna hänga kvar på vinrankan istället för att skörda dem. Under vissa speciella förhållanden kan en svamp, som heter gråmögel, utvecklas på druvorna. Det här kanske inte låter så nice, och ser verkligen inte nice ut (googla gråmögel och dess latinska namn botrytis cinerea på egen risk), och tvärtom vad man kanske kan tro är gråmöglet faktiskt önskvärt. Druvan torkar ut och vätskenivån sjunker samtidigt som nivån av socker i druvan behålls. Ett riktigt life hack, med andra ord. Gråmöglet ger också smak, ofta i form av honung eller saffran.
Tro mig - det här är galet gott.
Förstärkta viner
I kategorin “förstärkta viner” samlar vi viner som fått en tillsats av sprit som förhöjer alkoholnivån. Vinerna hamnar ofta runt 18-20% alkohol och exempel på förstärkta viner är bl.a. stilarna port, sherry och madeira. Dessa stilar har olika tillverkningssätt som vi såklart kommer titta närmare på lite senare.
Nu har vi gjort det enkelt för oss och kategoriserat olika typer av vin väldigt grovt. Men det är en bra start, eftersom det ger oss en inblick i vad som finns. Varje stil vi har berört ovan har såklart flera olika kategorier inom sig som vi också kommer gå igenom.
I nästa steg har vi ett kort quiz där du får testa vad du minns. Ses snart!
Publicerat 6 november 2020 i kursen En introduktion till vin.
Av Christian Ragnarsson