Okej, okej, okej - låt oss reda ut det här på en gång: att beskriva vin med mängder av superlativ i borderline poetiska noveller till texter är väldigt populärt, vilket förmodligen görs för att låta mindre pretentiös. Jag tycker snarare det är tvärtom - det är stundtals svårt att associera till, vilket gör vin ännu krångligare att förstå.
Därför är mitt förslag att vi satsar på att lära oss grunderna ihop! Tänk på det som ett gemensamt språk som vi använder tillsammans. När du sedan har grunderna och vi förstår varandra kan du gå vidare och uttrycka dig exakt så som du vill. Genom att ha en bra grund kommer vi kunna hänga med på skillnaden mellan druvor, regioner och vinstilar på ett mycket enklare sätt.
Sötma
Häng med nu! Mogna druvor innehåller socker, som i jäsningsprocessen omvandlas till alkohol. Beroende på druvor och vinmakarens önskemål finns olika mängder socker kvar i slutprodukten. Slutprodukten = vinet du har i glaset. Det kan skilja sig ganska mycket från några få gram socker per liter till flera hundra gram per liter. Fundera därför på hur sött vinet egentligen är. Upplevs det torrt eller finns det en viss sötma som rundar av? Eller är det kanske till och med riktigt sött och generöst?
Inom vissa vinstilar finns det kategorier som beskriver sötman/torrheten i vinet - men det lär vi oss mer om senare.
Syra
Syra finns i alla viner. Det finns naturligt i druvan och bidrar med en friskhet. För att enklast förstå syra kan du tänka dig att du biter i en citron eller i ett omoget krusbär. Det sticker till och vattnas i munnen, eller hur? Ett vin kan upplevas mer eller mindre syrligt och hänger i stor utsträckning ihop med sötman som vi gick igenom in stycket ovanför. Druvorna är nämligen sura när de är omogna, och bygger sedan upp mer och mer socker allt eftersom att de mognar - precis som mycket frukt. Vissa druvor kommer naturligt ha mer syra än andra, men även detta beror på hur man väljer att göra vinet.
Tanniner
När vi pratar tanniner - eller garvsyra som det också heter, är det oftast röda viner vi pratar om. Tanninerna sitter i druvans skal, stjälkar och kärnor och ger en sträv och kärv känsla i munnen. Vissa tycker att tanniner känns som att slicka på läder. Precis som med sötma och syra är nivån av tanniner beroende på druva och hur man har gjort vinet. Ett vin på en tanninrik druva är inte alltid nödvändigtvis sträv - det är också beroende på hur man har valt att göra vin. Vinmakare kan välja hur mycket av tanninerna som ska vara med i vinet. Låter man juicen från vindruvorna ligga i kontakt med skalen och stjälkarna länge får man mer tanniner. En viktig term som kallas skalmaceration, vilket vi har pratat om i tidigare delar.
Fyllighet
Det är mycket nytt nu, men vi fortsätter! Ett vin kan vara mer eller mindre fylligt. Tänk på skillnaden hur vatten och yoghurt känns i munnen. Det kallar man lite förenklat för textur. Vatten är lätt, yoghurt är mer krämigt och kraftigt. Och det kan vin också vara. Fundera därför på hur vinet känns i munnen - är det lätt och vattnigt eller tar det plats och fyller ut?
Smakintensitet
Saker smakar olika mycket. Det är skillnad mellan en vattning och blaskig tomatsås eller en tomatsås som har fått reducera och blivit koncentrerad. Tänk på skillnad mellan ICA Basic’s krossade tomater och en riktigt, riktigt bra tomatpuré. Det är smakintensitet, vilket man också kan applicera på viner. Frågan är enkel: hur mycket smakar det? Är det en svag hint av gröna päron eller har du en hel jäkla piggelin i munnen som bara mår?
Smaker
Det är här som många tycker att det börjar bli jobbigt eftersom det liksom inte finns någon skala att falla tillbaka på. Men, det är också den delen som du har störst möjlighet att associera helt fritt. Nu pratar vi alltså vad vinet doftar eller smakar. Det är egentligen samma sak, eftersom smaker så som frukt egentligen är dofter. Tungan känner bara sötma, surt, salt, bitter och umami. Så när vi pratar om att vinet smakar citron så är det egentligen dofter som registreras, och sedan blir till associationer i din underbara hjärna!
Det här blir inte ett lexikon över vilka ord som är rätt att använda, för det finns inga rätta ord. Tänk bara på att det ska vara lätt för mottagaren att förstå. Om jag säger att det smakar mogna jordgubbar, så vet du vad jag menar utan att vi behöver förklara det mer.
Men det kan vara skönt att ha något att luta sig mot. Istället för lexikon i tabellform kommer jag istället ge dig det absolut bästa tipset jag fick när jag pluggade vin:
“Tänk på smaker i färger.”
Ta en stund och dofta ordentligt. Vilken färg ser du framför dig? Är det grönt, gult eller orange för vita? Kanske rött eller mörkt och svart för röda?
För vita viner brukar jag tänka på det som en skala från grönt till orange. Grönt är grön frukt så som Granny Smith-äpplen, krusbär, päron etc. som går över i gul frukt. Gul frukt kan till exempel vara persika, aprikos och nektariner. Till slut hittar vi orange frukt, som är ungefär som tropisk frukt där vi har melon, passionsfrukt, ananas och mango.
För röda ser jag det som en skala från rött till svart. Rött är fina jordgubbar på midsommar, hallon som precis har plockats eller lingonen som hittades på landstället. Svart är dadlar, svarta vinbär, björnbär och plommon.
Istället för att försöka komma på en exakt association som beskriver smaken - försök att tänka på färg först. Sedan blir det lättare att komma på liknelser. Först färg, sedan frukt.
Kom ihåg att grundtanken med att beskriva vin som du delar med andra är att mottagaren ska förstå vad du menar. Som jag ser det är det enkelt och trevligt att använda ord som alla förstår. Om jag exempelvis säger att ett vin är helt torrt, med en frisk, pigg syra som vattnas i munnen som påminner om citronvatten. Vinet är lätt och kräver ingen plats samtidigt som smakerna är intensiva av grön frukt, så som gröna äpplen, lime och päron.
Det är ganska enkelt att förstå hur det vinet känns, eller vad tycker du? Målar jag upp en bild?
Kommentera gärna nedan så lär vi av varandra! Och ta med dig att vin är ingenting man kan ha fel på. Alla känner olika och allt som betyder något är hur du känner. Det spelar ingen roll om jag säger grön limefrukt och du säger citronsyra. Vi är liksom på samma tåg.
Av Christian Ragnarsson