Publicerat 19 mars 2021 i kursen Vinmakning.
Kursinnehåll
Det är dags att prata lite rosé!
Precis som vi alltid gör så drar vi igång med teori om hur man tillverkar rosé och vilka kategorier det finns, teorin kopplar vi sedan till en provning där vi testar viner från de olika kategorierna.
Hur gör man rosé?
Det vanligaste sättet att göra rosé på är att man låter blå druvor macerera kortare tid än om man hade velat göra ett rött vin. Vi har alltså en kort skalmaceration men drar inte ut så mycket färg. Därför får vi en rosa färg istället för en röd. Logiskt va? Så precis som vi har tjatat om innan sitter färgen alltså i skalen.
Går vi in lite mer i djupet på det här kan vi säga att vi har tre olika sätt att göra rosé.
Direktpressning
Direktpressning är en metod som i princip är samma som för hur man gör vitt vin. Man pressar sina nyskördade blå druvor och under själva pressningen får musten färg från skalen. Den här metoden resulterar i ett ganska ljust rosévin, eftersom musten och skalen får vara tillsammans under en väldigt kort tid. När det sen är dags för jäsning separerar man musten från skalen undviker mer skalkontakt.
Rosé de macération
Låter man skalen vara med under jäsningen blir det nästa tillverkningssätt, som ofta kallas för rosé de macération. Då låter vi skalen vara med en kort stund under jäsningsprocessen och får därigenom möjlighet att dra ut mer färg och smak. När vinmakaren är nöjd separerar man musten från skalen och låter enbart musten jäsa klart.
Kan man blanda rött och vitt vin?
Det här med att blanda rött och vitt vin, då? Det som många tror är ett vanligt sätt att just tillverka rosé på. Det är en väldigt rimlig idé och förekommer på många platser i nya världen såsom i USA, Sydafrika och Australien. Tittar vi på gamla världen är det generellt sett inte tillåtet, utan där är det en kort skalmaceration som gäller. Ett känt undantag är Champagne, där man faktiskt tillsätter lite rött vin till ett vitt för att göra roséchampagne.
Värt och veta
Visst känner man sig som en conquistador när man delar in världen i “nya” och “gamla”? Uttrycken är lite speciella men enkla att förstå.
Vinvärlden delas upp i många olika områden och regioner, som du säkert vet. En grov uppdelning är mellan just den nya och gamla vinvärlden. Till gamla världen hittar vi Europa och klassiska vinländer såsom Frankrike, Italien och Spanien. Till nya världen är i princip allt annat som inte är Europa, till exempel Sydafrika, Nya Zeeland, Australien och Argentina.
Vilka druvor använder man för rosé?
Man behöver inte ha några speciella druvor för att göra rosé, man kan i princip använda vilka blå druvor som helst. Internationella druvsorter som exempelvis Grenache, Cabernet Sauvignon och Pinot Noir är vanliga.
När vi tillverkar rosé är det vanligast att det lagras på ståltank. Ekfat förekommer i vissa fall, men de är få sett till hela produktionen. Rosévin vinner nämligen inte speciellt mycket på att lagras på ekfat, då det oftas buteljeras ungt och konsumeras ungt.
Vi vill gärna behålla så mycket vår fina fruktighet och då är ståltankar eller liknande ett mycket bättre alternativ.
Nu har du fått lite grundläggande koll på rosé, vi hoppar vidare till mousserande vin och lär oss om hur man tillverkar bubbel.
Publicerat 19 mars 2021 i kursen Vinmakning.
Av Christian Ragnarsson