Rosé gör man på blå druvor vars druvmust (saften man får när man pressar druvorna) ligger kvar med druvskalen under en kort tid. Och vad händer då? Jo, färgämnena från druvornas skal färgar av sig och blir rödare och rödare ju längre skal och druvmust ligger i kontakt med varandra. Den här processen kallas för maceration.
Kortare maceration/skalkontakt = ljusare rosévin
Längre maceration/skalkontakt = mörkare rosévin
Lämnar man kvar druvskalen länge = rött vin
(Lite förenklat då det beror på druvor och så men längre maceration ger generellt mer färg)
Värt och veta
Kortare maceration/skalkontakt = ljusare rosévin
Längre maceration/skalkontakt = mörkare rosévin
Lämnar man kvar druvskalen länge = rött vin
Ska man göra roséchampagne häller man faktiskt lite rött vin i det vita vinet, så har man tänkt att rött vin + vitt vin = rosévin är man inte helt ute och cyklar! Värt att säga är att det även går att göra roséchampagne på andra sätt än att blanda.
Om vi tänker på rosé tänker vi oftast ljust, friskt och fräscht vin som gärna konsumeras i solen, men det finns en bredd inom rosé som kanske inte riktigt får den uppmärksamhet som den borde. Fylligare och kraftigare roséviner är mer sällsynt på bordet eller picknickfilten men förtjänar definitivt att testas!
Nyfiken på testa rosé?
Här är två olika stilar som du kan testa. Varsågod!
Av Christian Ragnarsson